Frisk skolluft kostar inte mer

Den moderna rödgråa träbyggnaden som inhyser omkring 70 ungdomar är placerad i en skyddad herrgårdsmiljö med 1700-tals byggnader. Arkitekten Dominicus Björkstam har ända sedan början av sin bana varit fokuserad på ekologiskt byggande och på gammal byggnadsteknik.
– Jag vill använda naturliga material, skapa ett sunt inomhusklimat och försöka få en byggnad att fungera så mycket som möjligt utan yttre hjälp.
Trämaterial är återkommande i byggnaden, isoleringen är gjord med ekologisk ullfodring och golvet täcks av mjuk linoleummatta som lätt släpper igenom jordvärmen som strömmar upp genom golvet. Klassrummen har fönster som går ända ned till golvet. Det öppnar upp rummet på ett helt annat sätt och man får in naturen. Sneddade fönster finns genomgående i byggnaden. Likaså inomhusväggarna är ofta rundade, för att undvika rätlinjighet. Detta för att föra fram en känsla av naturens formspråk.
– Waldorfpedagogikens grundare Rudolf Steiner hade förkärlek för biomorfa och organiska former och ville undvika hörn och kanter. Han ville få in kristallformer från naturen i arkitekturen. Det bryter ljuset och energierna i byggnaden på ett annat sätt.
Björkstam menar att det inte är dyrare att använda sig av sneddade fönster.
– I dag finns få fönster på lager och allt görs enligt mått ändå.
Förutom ljus har färgerna också en stor betydelse i byggnaden. Väggar är laserade i mjuka pastelltoner. Inom waldorfpedagogiken använder man olika färger i olika klassrum med tanke på barnets utveckling och behov i olika åldrar. Eftersom detta är ett högstadium går färgerna mest i blått, vilket har en lugnande verkan.
– Färgerna är inte definitiva, utan ger möjlighet att hitta mönster i laseringen och upplevelsen varierar utgående från den person som betraktar det hela. Då blir väggen levande och alltid ny för betraktaren.

Naturlig ventilation från källaren. Ventilationen bryter från normen. Här finns inga dyra maskinella fläktsystem, utan luften byts ut på gammalt sätt enligt förstärkt självdrag. Luften går in till byggnaden via en liten kioskbyggnad på utsidan. Tre meter under jorden går ett rör som sakta lutar uppåt och kommer in i ena hörnet av källaren. I den stora källaren förvärms luften innan den kommer upp i enskilda rör till de olika klassrummen.
– Allt pollen och skräp som annars skulle hamna att filtreras med filter städas så att säga bort på vägen in i klassrummen. Man spolar källargolvet regelbundet med vatten för att hålla det rent från pollen.
Det gäller att ha snabba dörröppningar så att inte riktningen av luften missleds, eftersom det i varje utrymme finns en in- och utkanal för luften. Det finns därför dörrpumpar på varje dörr för att de ska hållas fast.
– Detta är ett gammalt och etablerat sätt att värma upp byggnader och få luften att cirkulera. De flesta av de äldsta husen i Helsingfors har haft detta uppvärmningssystem.
Dominicus Björkstam har inget entydigt svar på varför vi gett upp detta system i offentliga byggnader i dag. Finns det risker med systemet?
– Ingenting egentligen. Men människan är fascinerad av teknik och vill kunna kontrollera allt så långt det går. En naturlig ventilation är inte lika lätt att kontrollera. Men man måste helt enkelt utrusta sig med yllesockor om det blåser mycket ute.

En annan bidragande orsak till den goda inomhusluften i skolan är en stor vedspis i den luftiga aulan. Ugnen används dagligen och gör att luften cirkulerar och inte är så torr inomhus. Samtidigt ger elden som syns via den stora glasluckan en hemtrevlig och lugnande verkan för elever och lärare.