Ett år av studiero med hjälp av Studiefonden

Fonden fungerar administrativt under Kulturfonden, där Maria Bergenwalls arbetsrum finns. Hon har fungerat som sekreterare sedan 2008 och kan bekräfta att fondsamarbetet gott förverkligar sitt ändamål: att upprätthålla ett enda välfungerande ställe där studerande vars studiespråk är svenska kan ansöka om stipendium för utbytesstudier eller levnadskostnader. Till Studiefonden bidrar utöver SFV Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse.

Elektroniskt underlättar. Ansökningarna till Svenska studiefonden har sedan länge varit elektroniska. Det tar ett tag att fylla i ansökan, men man kan spara sin text och gå tillbaka till den i ett senare skede. Man behöver inte bifoga något i ansökningsskedet.
– Det går inte riktigt att göra det här på rutin då man själv måste skriva mycket under öppna frågor. De flesta ansökningarna är faktiskt väldigt välskrivna. En annan fördel med det elektroniska systemet är att de som tar emot stipendier slipper skicka intyg hit och dit – det sköter jag direkt med skolan, berättar Bergenwall.
Fonden har under åren format ett nära samarbete med högskolor och universitet, något som underlättar administrationen men framför allt ansökningsprocessen för studerandena. Samarbetet leder i praktiken till att rätt personal, t.ex. studiehandledare och internationella koordinatorer, kan sprida ordet om stipendiemöjligheterna och informera om fonden.
– Vi har också ännu mer börjat rikta informationen till rätt kanaler lagom inför ansökningstiden, säger Bergenwall, men påpekar att traditionella tidningsannonser nog också ger genomslag.

Norden populärt. De flesta skolor i Finland har avtal med universitet och högskolor runtom i världen. Vissa fenomen, t.ex. att Hanken gjort utbytet till en obligatorisk del av studierna, har påverkat ansökningarna något på sistone. Trots det har den totala mängden ansökningar länge varit stabil.
– Sedan ser man till exempel att utbytesstudier i asiatiska länder blivit allt vanligare. Det beror i sin tur på att skolornas avtal med högskolor och universitet i Asien har blivit fler. Studerande åker kanske längre bort till exotiska destinationer mer än tidigare. Men Sverige är utan tvekan fortfarande det populäraste landet, avslöjar Bergenwall.

Business i Frankfurt. Tomas Nylund, idag utexaminerad Bachelor of Business Administration från Arcada, säger att han inte skrev några romaner i sin ansökan men uppskattar att han lade ner kring tre timmar på den trots allt.
– Jag märkte att det fanns ett behov av extra understöd då jag gjorde upp en detaljerad budget för mitt utbytesår. Utan stipendiet skulle min situation efter utbytet ha varit ganska tråkig, gissar han.
Skolorna uppmuntrar i regel ivrigt alla att åka på utbyte, och för det mesta kan man också ansöka om stipendier från skolans egna fonder.
– Om man en gång uppmuntras att åka är det hyggligt att man får ekonomisk hjälp från olika håll. Det är klart att det är pengarna som sätter mest käppar i hjulen och gör att många stannar hemma.
För Nylund, hemma från Kyrkslätt, gick utbytesåret till den livliga studieorten Frankfurt, som är hemort för nio högskolor och universitet och nästan 100 000 studenter. Här finns den stora yrkeshögskola där han studerade, Frankfurt University of Applied Sciences, och så exempelvis Johann Wolfgang Goethe-universitetet.
Då beskedet om studieplats i Frankfurt kom hade han inte läst ett ord tyska, men tänkte att detta var hans chans att också lära sig ett främmande språk trots att studierna skulle gå på engelska. Han blev därför positivt överraskad av den en månad långa intensivkursen som erbjöds genast då han klev in på högskolan.
– Det var ett bra sätt att lära känna andra utbytesstuderande. Jag tänkte att det skulle vara en bra chock att i den här åldern ännu börja med ett språk från noll, förklarar Nylund som tyckte att tyska kändes som ett överkomligt språk.
Det visade sig stämma eftersom hans tyska avancerade från Ohne Deutschkenntnisse till A2-nivå.
– Det är ju något konkret för CV:n, stoltserar han och berättar att han också fortsatt läsa tyska på egen hand.

Tid för studier. Hur var det då med den omtalade tyska effektiviteten och hårda studietakten?
– Jag upplevde att studietakten liknande den hemma. Administrationen däremot var ganska långsam eftersom skolan var enorm. Många var stressade över boendet – det är så otroligt många studenter i staden att det kan bli lite kaotiskt då många anländer samtidigt.
Att vara borta hemifrån är i bästa fall en möjlighet att förkovra sig i sitt ämne. Nylund avlade tacksamt några särskilt krävande kurser i bokföring och en kurs i nationalekonomi som han inte hade kunnat läsa vid Arcada.
– Mycket som annars distraherar försvinner plötsligt då man inte är hemma. Tiden blir alltid lite knapp då det kommer till studierna – du arbetar, läser på tenter på kvällar, men sedan studerar du nog inte så mycket mer än du verkligen måste, erkänner Nylund.
– I Frankfurt däremot hade jag tid att sätta mig in i kurserna och göra något extra. Jag hann dessutom njuta av att bara studera! Det här var väl det enda året man inte kommer att arbeta under resten av livet, funderar han vidare.
Frankfurts geografiska läge innebar oändliga möjligheter att göra utflykter och studieresor så ofta man bara orkar. Skolorna satsar mycket på förmånliga resor och kulturutflykter med bra guidning och annat program, och resorna under året gick till flera närliggande städer: Strasbourg, Amsterdam, Wien, Prag, München, Hamburg, Budapest – listan är lång.
Nylund skrev en utförlig rapport till skolan om sitt utbyte, och skrev också om sina upplevelser till Svenska studiefonden.
– Man vill gärna tacka och ge tillbaka på något sätt, då jag upplevde att hela processen med Studiefonden var så smidig och jag dessutom blev beviljad ett generöst stipendium. Därför skrev jag lite mer – kanske det är något fonden skulle kunna använda?
Utbytet gav vänner, språkkunskaper, upplevelser och kanske till och med nytta och perspektiv i arbetslivet, där han nu redan har funnit en plats i ett startup-företag. Till de som funderar på att åka på ett utbyte har han ett råd:
– Åk på ett år! De flesta som valt ett halvår har ångrat det för tiden flyger iväg då man har roligt. Ta reda på dina möjligheter att stanna hela året och gör det.