Bild: L. Bodnar, Ålands museum
Fanny Sundström verkade som pedagog och föreståndarinna på olika skolor, som aktiv inom Martharörelsen och en rad andra föreningar. Och framför allt som långvarig landstingsledamot och som jordbrukare på den egna gården Guttorp.
Fanny var känd som kvinnan som gjorde allt på Åland och kallades därför för Ålandsdrottningen i pressen, en pendang till den samtida så kallade Ålandskungen Julius Sundblom. Fanny var dock ingen underdånig monark, tvärtom. Fanny var en kapabel ledare i sin egen rätt som inte tvekade att stå på sig och ta strid för sina mål eller förtrogna. Även mot mäktiga män som Sundblom.
Det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet var startpunkten för flera omvälvande sociala rörelser, inte minst den kvinnorörelse som bidrog till att Finlands kvinnor som Europas första fick rösträtt och blev valbara i parlamentsval 1906. Detta var avgörande för att Fanny ett halvtannat årtionde senare skulle komma att bli den första kvinnan i det åländska landstinget.
Likaså var längtan efter bildning avgörande för Fannys val i livet. Samma längtan som var en av drivkrafterna bakom såväl folkskolrörelsen som tanken på att allt fler kvinnor skulle skaffa sig en högre utbildning. Fanny studerade till lärarinna, ett yrke som kring sekelskiftet 1900 ofta sågs som ett kall, samtidigt som det var en väg till självförsörjning och självständighet. Dessa fröknar kunde på flera sätt leva friare liv än många av sina gifta systrar, som fram till 1930 var ställda under sina mäns förmyndarskap enligt Finlands lag. Även om Fanny aldrig gifte sig gjorde hon sig dock ett namn som just husmödrarnas och hemmens förkämpe.
– Hon blev med tiden en slags landsmoder för Åland, om än ingen sävlig sådan. Fanny tog nämligen ställning även i politiskt eldfängda frågor och tvekade inte att spela maktspel med höga insatser. Det stormade ibland kring Fanny Sundström, berättar biografins författare Anna Sundelin och Mats Wickström.
Trots att Fanny Sundström var en omtalad person i sin samtid har det inte tidigare skrivits någon längre levnadsteckning om henne. Biografiförfattarna fick upp ögonen för henne i samband med att de på grund av kvinnornas 100-åriga historia i Ålands parlament forskade i Fannys insatser som den första kvinnan i det åländska landstinget (landstinget kallas sedan 1993 lagtinget).
– Under forskningsprocessen insåg vi att landstingarbetet, hur centralt det än var, verkligen inte var hela historien. Det fanns flera spår och andra berättelser om denna anmärkningsvärda person. Därför utvidgade och fördjupade vi vår forskning om Fanny Sundström till ett biografiprojekt.
