Text och bild: Sebastian Dahlström
– I de nordiska länderna är synen på kunskap väldigt endimensionell. Det råder en konsensus om att den typ av forskning som skapar konkurrenskraft och driver landet framåt handlar om naturvetenskap, teknik och matematik. Man har en väldigt liten förståelse för det samhällsvetenskapliga, andliga och estetiska.
Lars Strannegård, professor i företagsekonomi och rektor för Handelshögskolan i Stockholm, säger att de nordiska universiteten fäster mycket vikt vid tidig specialisering och mätbara resultat. Världens ledande toppuniversitet i Storbritannien och USA brukar istället beskriva sina uppdrag i termer av moral, medborgarskap och värderingar.
– De lägger också mycket vikt vid det estetiska. Gräsmattorna på campus är smaragdgröna, och arkitekturen står i harmoni med den omgivande naturen.
Lars Strannegård säger att en religiös byggnad ofta finns i blickfånget på campus. Det handlar inte om att blanda religion och vetenskap, utan om att vid sidan av det kognitiva även tillgodose studenternas andliga behov. Det fysiska är också ständigt närvarande i universitetens satsningar på sina idrottslag.
– De här universiteten har insett kopplingen mellan det andliga, det kroppsliga och det kognitiva. Människan består av intellekt, kropp och själ – när vi glömmer kroppen och själen så amputerar vi mycket av den kraft som finns i det mänskliga. Genom empati blir vi bättre yrkespersoner – och bättre människor.
I föreläsningssalarna i Handelshögskolan i Stockholm finns mycket konst. Rektor Lars Strannegård understryker att det inte handlar om utsmyckning. Konsten spelar en aktiv roll i undervisningen; den hjälper studerandena att fördjupa sin kulturella reflektionsförmåga och öva på kreativitet och empati.
– Med hjälp av konst kan vi sätta oss in i en annan människas sätt att se världen. Empati gör oss till bättre människor – och mer professionella yrkespersoner. Här kommer maskiner aldrig att kunna konkurrera ut oss.
Lars Strannegård säger att Handelshögskolans satsningar i korthet handlar om att radera prefixet ”ut” ur ”utbildningsorganisation”. Att satsa på bildning i dess klassiska bemärkelse är skolans målsättning, som sammanfattas i akronymen FREE. Den står för fakta- och vetenskapsbaserad, reflekterande och självmedveten, empatisk och kulturellt känslig, samt entreprenöriell och ansvarstagande. Som privat högskola är Handelshögskolan beroende av finansiering från sina företagspartner. Det innebär att högskolan måste vara relevant och svara på näringslivets behov – vilka idag allt mer lutar mot det som kan betecknas som klassisk bildning.
– Näringslivet vill ha väldigt djupa fackkunskaper. Därutöver bör man förstå vikten av sammanhang och helheter och vara kreativ. Förståelse för kultur och värderingar blir hela tiden allt viktigare – eftersom det är det som i slutändan avgör om organisationer är framgångsrika eller inte.
Bildning är vaccinet mot konspirationsteorier
I en tid när den tekniska utvecklingen går med hisnande fart, och så gott som all fakta finns fritt tillgänglig på nätet, råder en uppfattning om att vi själva inte behöver plugga lika mycket som förr. Allt som behövs är att bli duktig på att googla eller prompta Chat GPT.
– Men det stämmer verkligen inte. Nu mer än någonsin krävs att vi alla bygger en egen kunskapsbas för att kunna bedöma om information verkar rimlig eller inte. Mycket handlar om att öka motståndskraften mot dem som försöker lura en. Det här är viktigt i affärslivet, och inte minst i politiken.
Lars Strannegård tar Donald Trumps påstående om att immigranter från Haiti äter husdjur som ett exempel.
– Är man humanistiskt, sociologiskt och samhällsvetenskapligt beläst är risken för att man låter sig luras mindre, även om man inte känner till haitisk matkultur. Den som läst folkloristik och etnologi vet vilket syfte en sedelärande berättelse kan ha, och hur man skapar avskräckande bilder av ”den andre”. Är det verkligen rimligt att haitier äter husdjur, eller har påståendet ett annat syfte?
Lars Strannegård, längst till höger, diskuterade bildningens roll och betydelse i arbetslivet i en panel tillsammans med Alexander Bargum och Heidi Backman. Wivan Nygård-Fagerudd modererade samtalet under evenemanget Bildning och bubblor i Helsingfors i december 2024.
Bildade medborgare stärker demokratin – och gör landet mer konkurrenskraftigt
Lars Strannegård säger att de nordiska länderna inte i tillräckligt hög grad insett kopplingen mellan en bred bildning och motståndskraft mot konspirationsteorier och antidemokratiska rörelser. Detta trots att länderna, paradoxalt nog, har en stark tradition inom folkbildning.
– Folkbildningens ursprungstanke var att stärka demokratin genom att ge folket motståndskraft mot auktoritära krafter. Nu håller folkbildningen på att skäras ner.
Lars Strannegård pekar på den senaste forsknings- och innovationspropositionen i Sverige, och han anser att regeringen återigen lägger för mycket vikt vid det rent naturvetenskapliga. Problemet är okunskap om vad kunskap egentligen handlar om.
– Den tidigare utbildningsministern Mats Persson kallade fristående kurser för flum. Vi behöver bli bättre på kunskapsteori, och inse att kunskap tar sig många uttryck och inte alltid går att strömlinjeforma. Man glömmer bort att man vaccineras mot icke-demokratiska krafter om man breddar sin inlärning. En stark demokrati är väldigt viktig för landets konkurrenskraft.
Näringslivet ligger steget före
Medan våra nordiska samhällen i stort hänger kvar i det som Lars Strannegård betecknar som en endimensionell syn på kunskap sker ett paradigmskifte inom företagsvärlden. Inom näringslivet finns en allt starkare efterfrågan på bildade människor.
– Handelshögskolans satsningar på bildning har väldigt brett stöd. Som så ofta ligger näringslivet ett steg före, för än så länge ser vi inte förståelse för bildningens värde inom politiken och samhället i stort.
Finns det hopp om att fler kommer att inse vikten av
bildning?
– Jag tycker absolut det finns hopp. Näringslivet har identifierat behovet – nu är det upp till politiker och andra samhällsaktörer att ta tag i det här.
