Text: Filip von Koskull, bild: Frida Lönnroos
Det faller sig naturligt att en tävling som arrangeras av Svenska folkskolans vänner och Folkhälsan attraherar bidrag som knyter an till skolvärlden. Båda organisationerna jobbar på var sitt håll, och här tillsammans, mycket med att på olika sätt stöda skolvärlden.
– Vi är glada över att de vinnande lagens lösningar är olika, för fenomenet är komplext och kan inte lösas med en enda åtgärd. Genom tävlingen har sammanlagt tolv lag funderat på hur vi kan minska utanförskap bland barn och unga, och vår förhoppning är att de här idéerna lever vidare, oberoende av prispeng eller inte, säger Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning på SFV.
Bland de tolv lagen som blev antagna till tävlingens så kallade accelerationsfas, där de fick stöd i att utveckla sina idéer, fanns också förslag som baserade sig på fysiska och/eller virtuella samlingsplatser för ungdomar. Skillnaden mot de tre segrande förslagen var kanske just det att juryn bedömde att de lösningar som var förlagda till skolvärlden, eller dess omedelbara närhet, har de största chanserna att skalas upp och därmed kan ha större genomslag och samhällseffekt.
Det var svårt att välja en vinnare. Alla lag har utvecklats väldigt mycket sedan semifinalen och kunde presentera mycket goda lösningar.
Juryn valde vinnaren utgående från tävlingens kriterier: samhällseffekt, nytänk, anpassningsförmåga och genomförbarhet, samt samskapande och pilotering.
– Det var svårt att välja en vinnare. Alla lag har utvecklats väldigt mycket sedan semifinalen och kunde presentera mycket goda lösningar. Vi i juryn enades ändå om att laget Redskap för närvaroteam uppfyllde tävlingens kriterier allra bäst. Den vinnande lösningen är evidensbaserad, kan förverkligas och skalas upp, säger Cecilia Huhtala, jurymedlem och förbundsordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund.
Känslan av ensamhet ökar också bland barn och unga
Årets innovationstävling tog avstamp bland annat i enkäten Hälsa i skolan 2021 och Magmas ungdomsbarometrar. Bland många positiva trender visar de här undersökningarna ändå att just känslan av ensamhet och utanförskap faktiskt ökar bland barn och unga.
– Men det är viktigt att komma ihåg att de flesta barn och unga mår bra, säger Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser, sakkunnig inom mobbningsförebyggande arbete bland små barn på Folkhälsan.
– Att de flesta mår bra är något som vi fullvuxna måste komma ihåg och också gärna säga högt, säger Stolzmann-Frankenhaeuser i en intervju i anslutning till SFV Start!
Det är svårt att definiera ensamhet, och den är svår att placera i tabeller och statistik eftersom känslan och upplevelsen är personlig – därtill kan ensamheten vara självvald och oproblematisk. En definition som forskare brukar använda är “upplevd social isolering och en känsla av att inte ha de sociala kontakter man önskar att man hade”, och det är just att ta sig ur en icke-önskad ensamhet som är den kritiska punkten. Kommer barn och unga inte ur ensamheten löper de en risk för ett utanförskap som kan leda till också mobbning.
– När folk mår dåligt tenderar två olyckliga handlingsmönster att sammanfalla: man drar sig undan, och tankarna börjar lätt snurra i destruktiva cirkelresonemang, säger ungdomsforskare Matilda Wrede-Jäntti vid Helsingfors universitet i en intervju i anslutning till SFV Start!
Hon konstaterar att allt fler unga upplever ensamhet och någon form av utanförskap. Samtidigt ska man minnas att ensamhet och utanförskap är komplicerade begrepp.
– All ensamhet är inte negativ: den frivilliga ensamheten kan vara väldigt viktig för oss. Det är den ofrivilliga ensamheten som kan ställa till med problem; känslan av att inte passa in, inte duga, säger Wrede-Jäntti.
Individen eller strukturerna
Det pågår en debatt om skolans roll i samhället, och en debatt om smarttelefoners och sociala mediers roll i att barn och unga mår dåligt både i och utanför skolan.
– Det är i första hand föräldrarnas sak att uppfostra ett barn och skolans ansvar att lära dem umgås i grupp. Men det finns också föräldrar som gör så gott de kan, men vars ork kanske inte alltid räcker till. Vem som helst kan bli utsatt. Då ska tredje sektorn och myndigheter hjälpa till med att förebygga och lappa där det behövs, säger Christian Wentzel, expert på förebyggande ungdomsarbete och verksamhetsledare för Stationens barn, en förening vars syfte bland annat är att öka de vuxnas närvaro i barns och ungas vardag.
Det är en holistisk syn på problematiken med ensamhet och utanförskap som behövs. Vi behöver en bred palett av insatser, och att olika sektorer jobbar tillsammans.
Wentzel pläderar för mer samarbete mellan olika organisationer.
– Det är ju en holistisk syn på problematiken med ensamhet och utanförskap som behövs. Vi behöver en bred palett av insatser, och att olika sektorer jobbar tillsammans, säger han.
På frågan om sociala mediers roll säger Wentzel:
– Sociala medier är ju på gott och ont. Å ena sidan kan de paradoxalt nog öka känslan av utanförskap och ensamhet, å andra sidan är det möjligt att hitta likasinnade via nätet och känna att det finns en grupp att höra till. I grupp kan sedan en del få för sig smarta saker och en del få för sig mindre smarta saker.
Christian Wentzel har involverats som mentor i innovationstävlingen SFV Start!, och ser den stora behållningen med tävlingar som den här i att folk från olika sektorer med samma mål kommer åt att träffas. Då kan de bli medvetna om villkor och realiteter som råder för andra inom samma bransch.
På Stationens barn fokuserar man ändå mycket på individens möjligheter. Det gäller att hjälpa den enskilda ungdom som råkat på glid, just på det sätt som är möjligt för just den här individen. Wentzel poängterar långa bågar, att ungdomsarbetet behöver vara långsiktigt och konsekvent.
– Små justeringar behövs längs med vägen. Jag brukar likna det vid att spela bordshockey, ständiga små justeringar för varje spelare på planen, säger Wentzel.
Varthän?
Just nu är det ännu oklart om det kommer att bli en fortsättning på SFV Start!, men de samarbeten och kontakter som uppstått kan väl leda till gynnsam samhällspåverkan framöver.
– Det finns många orsaker till att Folkhälsan gärna ville vara med och ordna SFV Start! Huvudorsaken är naturligtvis att vi ser att innovationstävlingens målsättning är väldigt viktig, alltså att minska ensamhet och utanförskap bland barn och unga. I Folkhälsans strategi är en av huvudpunkterna att jobba för ungas psykiska välbefinnande. I strategin talar vi också om att samarbeta med andra aktörer och om att hitta nya sätt att uppnå våra mål – allt det här sammanfaller mycket väl med SFV Start!, säger Eva-Maria Nystén, projektledare på Folkhälsan.
En som har erfarenhet av att ta sitt projekt vidare efter tävlingen är professor Mirjam Kalland från Helsingfors universitet som var med i fjolårets vinnande lag.
– Vi fick mycket hjälp med att renodla vårt koncept under tävlingen. Och efter tävlingen har vi lyckats skaffa en betydande finansiering och flera samarbetsparter. Nu ser det ut som att det verkligen kan ta fart, säger hon.
Hennes råd till årets tävlande är att fortsätta jobba på sina lösningsidéer och fortsätta omsätta idéerna i praktiken.
Läs mer om tävlingen och lagens lösningsförslag på start.sfv.fi
Läs de intervjuer som gjordes med sakkunniga under tävlingens gång:
- Ensamhet minst lika allvarligt som mobbning
- SFV Start! kan bli starten på något stort
- Osäker tid sätter press på unga – många upplever ensamhet
- ”Vuxna ska finnas till för unga här och nu”
- Metod för att åtgärda skolfrånvaro vann innovationstävlingen SFV Start!
