Essä av Jonas Ahlskog
Så gott som alla internationellt erkända mätare bekräftar år efter år att de nordiska länderna hör till toppen i de avgörande kategorierna: ekonomisk produktivitet, samhällelig tillit, social mobilitet och personlig lycka. Norden toppar också i livskvalitetsmätningar som inte är beroende av subjektiva lyckoupplevelser: tillgång till utbildning, sociala skyddsnät, vård, fritid och trygg ålderdom, för att nämna några faktorer. Därtill ses Norden ofta som ett föredöme vad gäller offentlighetsprincipen, låga nivåer av korruption, lokalstyre, jämlikheten mellan könen och transparent beslutsfattande.
Vad är hemligheten bakom Nordens framgångar? Svaret är omtvistat inte bara bland nordborna utan också internationellt, speciellt i USA där Norden i politiska debatter inte sällan figurerar som antingen ett ideal eller skräckexempel för framtiden. De som i amerikansk tappning kallas progressiva brukar tillskriva Nordens framgångar socialdemokratins generösa välfärdsmodell, libertarianer ser hellre välfärden som resultatet av Nordens fria marknader medan högerns invandringskritiker anser att det hela beror på att Norden är, jämförelsevis, etniskt homogent.
En av de senaste årens mest intressanta försök att förklara Nordens framgångar görs i boken The Nordic Secret (2017) av Lene Rachel Andersen och Tomas Björkman. Eftersom frågan om nyckeln till Nordens framgång är ett hett ämne uppmärksammades boken till och med av The New York Times (13.2.2020) i en kolumn med rubriken ”This is How Scandinavia Got Great”. Och hur blev då ’Scandinavia Great’? Enligt Andersen och Björkman är svaret: folkbildning.
The Nordic Secret lyfter upp den nordiska folkbildningen och dess institutioner som en holistisk förklaring – ’hemligheten’ – till Nordens framgångar. Förklaringen är intuitivt tilltalande. Folkbildningen nådde ut till stora delar av befolkningen och dess institutioner etableras i decennierna före Nordens utveckling tar fart kring sekelskiftet. Samtidigt handlade folkbildningen ofta uttryckligen om samhällelig förbättring och nationell gemenskap, ansvar och tillhörighet. Som förklaringsfaktor har folkbildningen också en annan avgörande styrka: fenomenet är (så gott som) unikt för Norden. Som idéhistorikern Sven-Eric Liedman påpekat är folkbildning Nordens enda verkligt originella bidrag till utbildnings- och skolhistorien. Idén om bildning härstammar förstås från den tyska idealismen, men det unika med de nordiska länderna var att de implementerade folkligt bildnings- arbete på bred basis för ett nationellt och demokratiskt samhällsbygge. På kontinenten var bildning uttryckligen ett projekt för eliten.
Folkbildningens grundläggande idé däremot är att folket, vem som helst, ska lyftas upp till kunskap och därigenom förstå (eller skapa) sina ansvarsrelationer till samhällsgemenskapen. Den centrala tanken är att individen – som tidigare kanske enbart identifierat sig med familjen eller byn – knyts samman med en större samhällelig gemenskap genom kunskap om folkets historia, språk och kultur. Enligt Andersen och Björkman var det den omfattade folkbildningen – inom vilket de inkluderar allt från föreningslivet och kooperationen till folkhögskolor, arbetar- och medborgarinstitut, föreläsnings- byråer, folkuniversitet, studieförbund och -cirklar – som gör det möjligt för de nordiska länderna att omformas från fattiga agrara ståndssamhällen till moderna framgångsrika välfärdsstater på ett relativt fredligt sätt – Finlands konflikt- fyllda 1900-tal är undantaget som bekräftar regeln.
Den kanske mest intressanta tesen i The Nordic Secret är att det är bildning och inte utbildning som ger oss nyckeln till Nordens framgång. Följaktligen varnar de ofta för att inte blanda ihop folkbildning med en term som idag är mera populär, nämligen vuxenutbildning. Med otaliga exempel från den brokiga nordiska folkbildningstraditionen visar Andersen och Björkman att även om folkbildningen också ofta hade instrumentella och politiska syften, så karaktäriseras folkbildningens kärna av idén att det lärande som behövs för ett modernt, komplext och demokratiskt samhälle måste inkludera hela personen. Folkbildning är väsentligen något mer än vuxenutbildning eftersom målet inte enbart är utökade färdigheter och kunskaper, utan att den som deltar i folkbildning ska växa som människa. Och genom att växa som människa kan hen fungera som en självständig och ansvarsfull fri, modern medborgare.
The Nordic Secret i ett nötskal är att nyckeln till Nordens framgång är bejakandet av bildningsidén inom folkbildningen. Därigenom skapades självständiga och reflexiva individer som kunde förvalta den frihet som moderniteten gav för att bygga stabila, jämlika och demokratiska samhällen. Samtidigt varnar Andersen och Björkman för att de nordiska länderna redan i många decennier går åt motsatt håll. I stället för bildning bejakar man i stället kortsiktigt instrumentellt och specialiserat kunnande i den ekonomiska tillväxtens namn. Vi blir den mest utbildade men minst bildade generationen på hundra år i Norden. Paradoxalt nog blir samhället hela tiden ännu mera komplext än våra förfäders, samtidigt som våra utbildningar blir allt snävare för att studerandena ska kunna utexamineras direkt till ett jobb. Vi verkar ha förlorat insikten att även om teknologin kräver specialiserat kunnande, så fordrar demokratin bildningens bredd och omdömes- förmåga.
Andersen och Björkmans bok ställer oss inför en viktig fråga: har vi något att lära av folkbildningstraditionen? Det här blir oundvikligen också en fråga om vad vi uppfattar som avgörande för ett gott samhälle. Behöver vi fortfarande institutioner där lärandet tar hela personen i beaktande – eller räcker det med enbart specialiserad kunskap och kompetens? Svaret för The Nordic Secret är att bildningsidén borde inkluderas på alla utbildningsnivåer, från dagis till folkhögskolor och forskarstudier. Är det så och hur skulle det går till? Ni har chansen att delta i diskussion onsdagen den 12 april i SFV-huset G18 då Lene Rachel Andersen presenterar sina visioner för bildningens framtid i Norden.
AFTERWORK: BILDNING – NORDENS FRAMGÅNGSSAGA
Den 12 april 2023 kl. 17–20 i SFV-huset G18 i Helsingfors
Lene Rachel Andersen, dansk ekonom, filosof, futurist och författare medverkar och föreläser utgående från den internationellt uppmärksammade boken The Nordic Secret om folkbildning som nyckeln till den nordiska framgångssagan.
Kvällen ger kunskap och fördjupad förståelse av folkbildningens betydelse för demokrati och välfärd i Norden.
Kvällen riktar sig i synnerhet till aktiva och anställda inom den fria bildningen men är öppen även för den samhällsintresserade allmänheten. Anmäl dig senast den 5 april.
