Finlands PISA-resultat sjunker. Satya Brink, kanadensisk forskare, föreslog på ett seminarium för några år sedan en blixtsnabb lösning: stäng skolan för Finlands pojkar. Självklart skämtade hon. Men ekvationen stämmer. Flickornas genomsnittligt högre resultat skulle skjuta upp Finland i toppen.
Skillnaderna mellan flickors och pojkars skolprestationer är en av de frågor som inte får lämnas obesvarad och utan insatser. Kunskapssamhällets framgång bygger på att så många som möjligt kan så mycket som möjligt. Att analysera det som
sker i klassrummet också ur ett genusperspektiv är viktigt för både samhället och individen. Eller som Brink också konstaterade med glimten i ögat: vi vill väl att de högpresterande flickorna en dag ska hitta partners som de känner de kan möta som sin jämlike.
Jämlikhet i utbildningen är en komplex väv där detta är en av trådarna. Skillnaderna i lärresultat har också ökat mellan regioner, mellan elever från olika socioekonomisk eller språklig bakgrund, och hos elevgrupper med funktionsvariationer. Allt detta avslöjar en orättvisa: elever får inte i tillräckligt hög grad lika möjligheter att lära i förhållande till sina olika förutsättningar.
Nationellt har också gruppen lågpresterande elever vuxit. Vi har, inte utan stolthet, tidigare kunnat säga att en orsak till Finlands rent av uppseendeväckande goda resultat har varit att ingen lämnas på efterkälken. Nu växer istället gapet mellan dem i täten och dem som kämpar för att alls hinna med. I klartext handlar det om att alltför många inte får den hjälp de behöver för att nå sin fulla potential. Det är ett slöseri med resurser som ett litet land inte har råd med. När SFV grundades för 140 år sedan var ett av uppdragen att i samverkan med lokala krafter bygga skolor där skolor ännu inte fanns i Finlands svenskbygder. I dag finns SFV fortfarande till för den svenska skolan i Finland, men nu är vi istället med och bygger mer jämlika förutsättningar för lärandet. Det här är ett av de fyra mål för vår verksamhet som vi tagit fram i samråd med forskare och i dialog med dem som jobbar inom de sektorer vi finns till för. När vi understryker att det vi gör i dag bygger på forskning och beprövad erfarenhet är det detta det handlar om – vi tror att de som jobbar inom de sektorer vi finns till för är de som vet bäst var de verkligt stora behoven finns och hur de kan mötas.
Ett annat av SFV:s mål är välbefinnande i utbildningen. Där visar undersökningar att flickor överlag mår sämre än pojkar i våra skolor – och att prestationer och välbefinnande inte per automatik korrelerar positivt. Också det är en utmaning när
vi tillsammans bygger bättre jämlikhet i utbildningssystemet.
Läs mer om våra strategiska mål på SFV:s webbsidor. Hur de omsätts i handling, i projekt runt om i Svenskfinland, kan du läsa om i varje nummer av den tidskrift du håller i din hand. Tillsammans bygger vi förbättring.
___
Ordförande Wivan Nygård-Fagerudds kolumn ingick i årets sista nummer av SFV-magasinet.
