Idag betonar man inte enbart läskunnighet i traditionell mening: det vill säga att kunna bokstäverna och att kunna konstruera och läsa grammatikaliskt korrekta meningar. Idag talar vi om multilitteracitet, en kompetens som handlar om att kunna tolka och förstå alla de signaler som omvärlden ständigt pepprar oss med: textuella, verbala eller visuella signaler.
Ett starkt eget språk, en språkmedvetenhet, är absolut nödvändig för multilitteracitet.
En enkel förklaring till varför multilitteracitet nu är nödvändigt skulle vara att världen blivit digital. Men verkligheten är lite mer komplex än så. Att signalerna blivit digitala, och även i många fall visuella, betyder inte att man därmed kan ge avkall på texten. Ett starkt eget språk, en språkmedvetenhet, är absolut nödvändig för multilitteracitet. Lite mer akademiskt uttryckt: man förstår inte kontexten, om man inte kommer åt texten.
Språkmedvetenhet finns därför med bland fokusområdena i SFV-sektorn Utbildning, och i nummer 3-2019 av SFV-magasinet redogör vi för några av de projekt vi gett bidrag till. Bland annat donerade vi en klassuppsättning (25 st.) av Kjell Westös roman Den svavelgula himlen till alla svenskspråkiga gymnasier i Svenskfinland. I ett annat projekt får alla svenskspråkiga barn som fyllt 10 år 2019 en månadsprenumeration på Kalle Anka.
Att dela ut trycksaker kan kännas gammalmodigt, men trycksaker sporrar och inspirerar till läsning på ett annat och mer påtagligt sätt än skärmar. Arbetet med att inspirera till läsning handlar nämligen långt om att forma attityder – både hos barn och vuxna.
Johan Aura, SFV:s kanslichef
Texten ingår i SFV-magasinet 3-2019 som finns att läsa här.
