Som grund för SFV:s verksamhet de kommande åren står styrelsens treåriga strategi för perioden 2018–2020, berättar Wivan Nygård-Fagerudd.
– Strategins övergripande mål siktar mot framtiden och är att det svenska i Finland också framöver ska vara en stark, synlig och naturlig del av det finländska samhället. Det här målet strävar vi mot i nuet genom att främja kunskap, kompetens och kultur på svenska – och främjar gör SFV genom att stödja, initiera och synliggöra bildnings- och kultursträvanden.
Nygård-Fagerudd säger att målen kan låta lite högtflygande, speciellt med tanke på att SFV är en förhållandevis liten aktör i den finlandssvenska fondvärlden och i Finland överlag. Men det finns konkreta tankar bakom.
– SFV:s styrelse slår fast att vi under treårsperioden skall åstadkomma en positiv utveckling inom våra syftesområden, och att vi även skall kunna mäta resultaten. För att kunna göra det har vi i dialog med bildnings- och kultursektorns sakkunniga ringat in dels de utmaningar, dels de möjligheter som finns.
Grundtanken är alltså att se till att de begränsade medel SFV årligen har till förfogande verkligen används så att de gör en skillnad.
- Vi väljer att rikta våra insatser så att den goda effekten skall kunna blir mer kännbar, säger SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd
– Det innebär att vi utgående från de här analyserna väljer vilka utmaningar vi fokuserar på. Om vi försöker göra lite av allt överallt blir effekterna svaga. Vi väljer därför att istället rikta våra insatser så att den goda effekten skall kunna blir mer kännbar.
Förutsättningen för arbetet är att man kontinuerligt tar reda på vad Svenskfinland verkligen behöver – det vill säga vilka projekt och aktiviteter som reellt kan stärka det svenska i Finland.
– Vi kommer därför att öka växelverkan med omvärlden. Dels med de personer och organisationer som söker bidrag av oss, men också med andra intressenter, och med organisationer som kan leverera kunskap och faktaunderlag för våra beslutsprocesser.
En annan förutsättning är en klar kommunikation med dem som söker bidrag.
– Man ska som sökande inte behöva gissa vad SFV jobbar för, man ska kunna veta.
Sektorsindelning, och bidragsutdelning året runt. Kanslichef Johan Aura stämmer in, och säger att SFV:s organisation nu omformas för att motsvara styrelsens beställning.
– Den kanske största synliga förändringen för bidragssökande är att vi år 2019 frångår systemet med två ansökningsperioder per år, och inför en löpande ansökningstid. Det gör vi eftersom goda idéer inte alltid kan vänta till nästa termin eller till följande verksamhetsår. Vi vill att våra bidragspengar skall komma ut till nyttig användning så fort som möjligt.
Omställningen kommer att kräva mycket nytänkande av organisationen, samtidigt som kansliet vill uppfylla den strategiska tanken om mer växelverkan med omvärlden.
Det nya systemet ska resultera i att svenskspråkig utbildning, kultur och fri bildning får bättre förutsättningar att förändra samhället till det bättre.
– Vi har delat in verksamheten i fyra områden, som alla har egna så kallade sektorsansvariga: kontaktpersoner som tillsammans med bidragsmottagarna kan arbeta för att föra projekt och aktiviteter i hamn.
Verksamhetssektorerna är utbildning, kultur och bibliotek, fri bildning och studiecentralen. Avsikten är att dels att möjliggöra en dialog med potentiella bidragsmottagare innan ett eventuellt beslut om bidrag tas, dels att kunna utvärdera de projekt som SFV beslutat stöda.
Med det nya systemet säkrar SFV att de pengar och resurser föreningen delar ut resulterar i att svenskspråkig utbildning, kultur och fri bildning får bättre förutsättningar att förändra samhället till det bättre. Samtidigt får man feedback som underlag för kommande prioriteringar.
Nya SFV-webben återspeglar förändringarna. Den löpande ansökningstiden har startat och man kan bekanta sig med sektorerna och deras fokusområden på webbplatsen. Det går också bra att redan nu kontakta de sektorsansvariga, som man lätt hittar på sidorna.
– Internt satsar vi nu mycket på utbildning och på nya verktyg, så att hela organisationen är trimmad och färdig att inleda 2019 enligt de nya verksamhetsprinciperna.
Intressanta utmaningar. Johan Aura säger att det är både intressant och utmanande att vara nytänkare inom fondvärlden, och bryta ny mark till exempel med ett löpande ansökningssystem.
– Lite förenklat kan man säga att vi tog en titt på SFV med utomståendes ögon, och sedan anpassade SFV enligt våra intressegruppers behov, och enligt styrelsens strategiska tänkande.
Wivan Nygård-Fagerudd säger att omställningen och det strategiska tänkandet även förändrar styrelsens arbete.
– Grundbulten för hela verksamheten är förstås en kompetent förvaltning av de donerade medlen som SFV erhållit längs med åren. I en föränderlig värld får de beslut som tas långt gående konsekvenser. Men även styrelsens arbete underlättas av att SFV-organisationen nu blir en starkare kunskapsorganisation. Vi kommer att veta mera, och därigenom bättre kunna använda våra medel där de får en god effekt.
Artikeln är förkortad, hela artikeln finns att läsa i SFV-magasinet 4/18.
